Äntligen Väst april 2024

16 ÄNTLIGEN När jag anlade min första trädgård var jag helt inriktad på rabatter. Men e er att ha varit i England ville jag även ha en lund. Och en äng. Jag läste på hur man skulle gå till väga men det verkade så väldigt arbetskrävande och komplicerat att det blev just ingenting. Jag var osäker och fokuserade på ”hur man ska göra”. Nu har jag mer tillit till mig själv. Och till grönskan. Jag vågar göra på mitt eget sätt. Jag tittar på trädgårdar jag gillar och frågar hur de trädgårdsägarna har gjort. Sedan provar jag och låter trädgården lära mig. För mig är det avgörande att visa var jag vill att det ska vara vilt. Visa att det är uttänkt. Det hjälper mig mycket. Annars kan det lätt se ut som att man struntat i trädgården, bara låtit den vara. Det vill inte jag. Jag vill att det ska vara vackert. Att de vilda delarna ska ly a fram de mer formella, med rabatter och klippta gräsmattor, och vice versa. Då behövs kontrasterna. Bara vilt blir tråkigt. Precis som att det blir intetsägande när det blir för ordentligt, när allt är millimeterskött, kantat och nedklippt med nagelsax. ETT ENKELT EXEMPEL på detta är att klippa en gång i halvhögt gräs. Bara den detaljen gör att man visar ”jag har släppt upp gräset med vilje”. Då blir det rufsiga gräset snyggt. Precis så gör jag i min nya trädgård. Jag klipper en liten rundel under päronträdet, där man kan sitta och få skugga under soliga dagar, och sedan klipper jag två slingriga gångar. En ner till brevlådan och en till grinden vid infartsvägen. I övrigt får gräset växa. Mellan muren och päronträdet får en äng växa fram. Jag utgår från det som fanns på platsen, lite tulpaner och krokus, och kompletterar med sådant jag vill ha. Jag har inte tagit bort all grässvål och börjat om. Så som man kanske ska göra om man vill anlägga en traditionell blomsteräng. Nej, jag sätter en massa vårlökar, gräver bort lite gräs här och var och planterar förgätmigej, prästkragar och gullvivor. Jag petar ner krolliljor och kejsarkronor, som jag fått jag av en vän som bor i en prästgård där de sprider sig hejvilt. Jag strör ut fröer av växter som jag tror kan bli vackra där. Vi får se om de kommer. Det är bonus. I SVERIGE SKA allt helst vara komplicerat, uppstyrt och kosta pengar. Det kan heta skogsbad istället för att sätta sig på en mossig sten i skogen, luta sig mot ett träd och lyssna på vinden. Eller bara vara tyst, åka på tyst retreat. Jag förstår att detta med att vara stilla och låta det som händer i kroppen hända kan vara en utmaning. Liksom att släppa lite på kontrollen i trädgården. Men för att alla ska hålla sig lugna kan vi börja med att kalla det för trädgårdens vildare delar. Det måste inte TEXT OCH BILD: ELLEN FORSSTRÖM Ett blått hav av scilla under syrenbusken. En ö med präst- kragar som du rundar med gräsklipparen. Eller varför inte en äng med krolliljor? Du kan börja i det lilla. Det kommer inte att se ovårdat ut. Tvärtom. Trädgården får ett lyft när du visar att det är uttänkt, när det finns en tydlig gräns mellan det fria och formella. Du skapar trädgårdspoesi. DAGS ATT SLÄPPA IN DET VILDA I TRÄDGÅRDEN Så gör du det på ett snyggt sätt! Prästkragar ger en naturnära känsla i midsommartid. Aklejor självsår sig o a och hittar nya platser. >>>

RkJQdWJsaXNoZXIy MjQ5NTcx